Just nu

Just nu mår jag väldigt bra trots att det finns många svåra utmaningar framöver. Jag sover bra om nätterna, tränar, äter bra mat och fokuserar på det som är viktigt både hemma och på jobbet. Och vet ni, det fungerar! Jag har varit så "vinglig" och trött ett tag men nu har det vänt. Det finns energi till att tänka positiva tankar, göra roliga saker och vara här och nu. 

På fredag kommer tjejerna! De där viktiga, fantastiska, energigivande tjejerna! De som gör att allt känns möjligt och ingenting blir svårt. Jag skulle önska att alla kvinnor fick ha ett gäng som det här. Jag vet att det är många förunnat men inte för alla. Vi ska laga mat tillsammans, dricka gott vin, bada jacuzzi och prata till långt in på småtimmarna. Alla sover över och vi kommer äta frukost tillsammans för att sedan kunna åka hem var och en till sitt. Lite gladare, lite mer full av energi och nya idéer!

Kram 

L

Fatta beslut och leva med det

Ja, det är svårt att fatta beslut. Men det tär också oerhört mycket på sinnesfriden att inte fatta några beslut. Det blir som att leva i limboland och där är det svårt att förhålla sig till det som sker då inga val har gjorts utan allt "bara blir". Rädslan i att fatta beslut ligger ofta i att vi inte får fatt i vår magkänsla. Hur ska vi veta vad den säger till oss i det ständiga bruset av jobb, familj, sociala medier, tv, träning, umgänge etc... Just nu kämpar jag med mina beslut och jag märker att ju mer jag avvaktar desto fler beslut pockar på att behöva fattas. Stundvis vill jag bara lägga mig ned och blunda, ge upp och följa slumpens utveckling. Men det är inte riktigt jag. Jag behöver känna att jag styr mitt eget liv och väljer min egen framtid. Så frågan återstår, hur ska framtiden se ut för mig? Vad innehåller den? Vilka värden ska få styra mina val? Ni ser, många frågor och fler finns det. Återkommer när jag vet mer...

Jag borde, jag skulle, jag känner att...

L

Det fina i kråksången

"Det fina i kråksången" är ett underbart uttryck tycker jag! Så är det ju, kråksång är inte vackert, eller... Ja, hur gör vi när allt känns tungt och mörkt? Går det att hitta det fina i kråksången då? Jag tycker nog det. Något litet som barnen säger eller gör. Ett mysigt samtal med en god vän över en kopp te. Något litet, en guldkant som får mig att le och känna värme och framtidstro. 

Det är en kråksång, livet, ibland. Visst är det så. Men det fina med det är ju att det sedan är så mycket roligare när kråksången tar slut och ersätts av annat. Idag är det en rysligt härlig höstdag med regn och rusk. Jag har plockat fram ljuslyktorna på kontoret och tänt dem. Mysigt. 

Back to work!

L

Maraton utan vatten i trasiga skor...

Att springa som en hamster i ett hamsterhjul. 

Jag har verkligen allvarliga funderingar på vad jag håller på med. Är det värt det, jobbet? Nej, jag tror inte det. Det här var kanske mer min grej innan. Innan cancern. Jag tror nog att jag kommer att hoppa av. Se mig omkring efter något som är mer lustfyllt och kravlöst. Att som Don Quijote slåss mot väderkvarnar tar alldeles för mycket energi och livsglädje. Medarbetarna är fantastiska, det vi gör är ett oerhört viktigt arbete för många men förutsättningarna för att lyckas känns inte optimala. Det kanske är någon annan som ska ta över och trolla med knäna? Att leda en "anorektiskt slimmad" organisation alltför länge kan ta död på arbetsglädjen. Hå, hå ja ja...

Den som lever får se....

L

Ny vecka

och nya tag! Tänk vad lite helg kan göra underverk. Idag känns det inte som berg utan mer som små vägbulor som jag kan hoppa över. Halvårskontrollen är inte förrän i nästa vecka. Lämnar oron för den och lägger den till nästa vecka där den hör hemma. Nu är det måndag, full fart, Dottern har kommit hem från Grekland. Vi ska äta god mat och prata reseupplevelser i kväll. Hon har bokat av kvällen för att vara med oss och vi är ödmjukt tacksamma över att bli prioriterade. (tror nog att den hemlagade maten lockar en hel del).
   Dagens veckomöte har avlöpt bra, vi har läget under kontroll. Nu kör vi ny vecka med nya möjligheter!

En sak i taget - då känns det bättre

L

Om orkeslöshet, flyktkänsla och cancerkontroller

Kan jag lägga ned huvudet här på skrivbordet på jobbet och bara ge upp nu? Är så trött idag och arbetsuppgifterna är oändliga, en ständigt rinnande lava av saker att reda i. Jag vet, organisationen har kommit långt sedan förra året. Men ändå... Det hjälper inte att se det. Idag är jag yr, matt och orkeslös. Utmaningarna känns höga som berg, omöjliga att bestiga.

   Det är tufft att ha ett krävande arbete och samtidigt försöka skapa förändring i privalivet. Var finns andningshålet och platsen där jag kan återhämta mig och hitta kraft? Vet inte, idag hittar jag den inte. Oftast finner jag den inuti mig själv. Ibland inte. Jag drömmer just idag om att sitta ensam på en strand, under ett parasoll, läsandes i en bok med vågskvalp och lyckliga skratt av barn och vuxna som umgås och leker  i bakgrunden.

   Om två veckor ska jag på återkontroll, jag har lämnat in massor av blod för analys. Det känns jobbigt att gå på kontroller. Skulle helst vilja slippa det. Kontrollerna rör upp känslor och oro som jag inte vill kännas vid. Hatar att gå den välkända vägen inne i Karolinska, känna dofterna och höra ljuden som påminner så starkt om en tid i mitt liv som var så smärtfylld och sorgsen.

   Idag vill jag vara behövande, krypa ihop, bli struken över ryggen, smekt över nacken, pussad på ögonlocken, kramad tills kroppen är i harmoni igen. Få höra att allt kommer vara bra, bli bra, fortsätta så, i evigheters evighet, i oändlig tid för alltid!

Älska varandra idag, vänta inte till i morgon

L

Förändringar

Det ska nog gå vägen. Så småningom kommer våren igen. Just nu är hösten både vacker och nyckfull! Om du tror att jag talar med dubbeltydighet så är det alldeles rätt. Här pendlar livet, ljus och mörker. Styrkan som kommer bära mig genom det här har jag. Det handlar om att just nu gilla läget, gilla mig själv och gilla den förändring som är under uppseglande.
   Det handlar även om att välja vem jag är och VILL vara. Hur jag vill att det ska se ut och kännas sen. Att fatta beslut är svårt. Lyssnade på Fredrik Bohm igår, han påstod att av 1000 fattade beslut som vi människor tar är 999 tagna med vår neanderthalarinstinkt och 1 är rationellt och genomtänkt. Det gör ju inte saker och ting lättare... Hur vet jag på vilka grunder jag just nu fattar ett stort och livsavgörande beslut? Jag vill ju självklart tro att det är rationellt och genomtänkt. Håller fast vid den tanken, just nu funkar det. Jag vet i alla fall att det inte fattats pga rädslor, dessa har jag minitiöst granskat under lupp. Det finns olika rädslor och det gäller att lägga dem åt sidan och se efter vad jag BEHÖVER för att må bra. Fick en bra fyrfältare på en utbildning en gång.

Vad är ditt problem? Tänk igenom en frågeställning kring vad du önskar att ev förändra. Ta sedan ut alla plus för att fortsätta som det är just nu. Sedan skriver du ut alla minus du oroar dig för om du gör en förändring. Därefter fortsätter du med alla minus om du inte gör någonting utan fortsätter som förut. Och sist så skriver du ned alla plus som du tror en förändring för med sig.

Lycka till!

L